Del 5
Salt och pepparfyllda pingviner.
Bill är stolt då han plockar upp de hemskt fula salt och pepparkaren ur de rektangulära kartongerna. Två lösa men perfekt formade så att dem ska kunna sättas ihop som två kramande pinviner.
"Seriöst?"
"Dem är söta!"
Tom blänger skeptiskt på pingvinerna som nu står mitt på den svarta duken på bordet.
"Dem ser ut som Rico och Private"
"Vilka är det?"
"Pingvinerna från madagaskar?" Tom rycker på axlarna, som om det vore en självklarhet.
"Hur som helst ska vi ha dem där. Dem är söta jag bestämmer"
Som 20 årig tvilling bror har Tom för 19 år och 364 dagar sedan lärt sej att det är Bill som bestämmer. Därfor orkar han inte lägga någon som helst energi på att försöka övertyga Bill om att pinvinerna är hemska. Dem kan alltid falla till golvet under någon middag, ungefär som den randiga vasen som förut stått på hallbordet. Efter den incidenten har Bill aldrig tvingat Tom att damtorka igen. Snacka om två flugor i en smäll!
"Tom, nu är det så här, att jag lagar mat" Bill viftar med stekspaden i plast emot sin bror. "Och du rör ingenting? Okej?" Bill hytter med stekspaden. "Du andas inte ens på maten föränn det är varsågoda!"
"Bill, jag tänker inte röra den jäkla maten. Nöjd?"
Bill skiner upp som en sol efter två veckors regnoväder och plockar fram en stekpanna.
"Japp. Pys nu!"
Tom pyser. Han sätter sej i soffan och zappar mellan kanalerna. Gitarren har han gömt, långt in i garderoben står den och han har inga planer på att ta fram den föränn han tänker på Melody.
Nej Tom är inte kär. Men Tom börjar bli intresserad. Mel är inte som andra. Mel bryr sej inte om att Tom kör en bil som kostar mer än vissa chefers årslöner. Mel bryr sej inte om att Tom har en förmåga att få bord på även de mest packade platserna. Hon skrattar ofta åt honom. Visst känns det ibland lite nedlåtande. Men hon är söt. De små smilgroparna är så rätt på hennes kinder.
De tankarna om Mel, förändras smabbt. Mel är inte längre rödhårig och fräkning. Hon är svart hårig och har kritvit vampyr hud. Ögonen är gröna istället för blå och hela hon förvandlas till James. James som kliver in geonom dörren i det ögonblicket Tom känner det strama till i de nedre regionerna då blicken av James och Bill besöker Toms näthinna på nytt. Hans dyra doft slår Tom direkt och han faller handlöst bakåt med huvudet emot soffans armstöd. Där blir han liggandes medans han hör Bills och James röster ute i köket.
"Till mej? Gud du skulle inte ha.." Fan vilken lam mening. Varenda gång någon får en bukett blommor, så börjar man 'du skulle inte!', då sanningen är att man helst vill skrika bara av glädje. Bill lyckas behärska sej ganska bra. Han för ett samtal med James. Tom hör det inte över bruset ifrån fläkten. Men han hör Bill klinga med vinglas och sedan dova steg då James glider ut på sina svarta sockar i vardagsrummet.
"Jaså körde han ut dej också" James flinar och ställer ett stort IKEA glas med öl framför Tom. "Vad är det med Bill och matlagning egentligen? För ett par månader sedan kunde han knappt göra is."
"Det kan han fortfarande inte. Dock gör han världens bästa äggröra"
"Jag vet, jag har ätit den" James ler och för första gången känns allt okej mellan dem. Inga överlägsna leenden, inga påhopp och inga påminnelser om den där gången.
Tom har slutat tänka på det som 'gången jag hade sex med en kille', och tänker nu istället 'den där gången'.
Vilken normal 20 åring, var inte osäker på sin verkligt sexuella läggning. Han hade utforskat sin omgivning. Inge mer. Inte är han gay.
Han upprepar det för sej själv medans han dricker utav ölen.
"Jag hörde att din tjej skulle komma?"
"Hon är inte min tjej. Inte än iallafall."
"Okej" James ler.
Det blir tyst. Och båda killarna tittar på den blonda nyhets killen som berättar om nya bombningar världen över. James bryter den tunga tystnaden:
"Föresten. Vad är det för jävla pingviner ni har på bordet?!"
Tom kan inte hjälpa det, utan börjar garva.
"Min bror har blivit knäpp!"
Dubbeldejten var Bills idé. Trots det faktum att Tom var väldigt specifik med att berätta att Mel inte var hans flickvän, var det Bills beteckning på henne. Flickvännen.
Hon kommer strax innan middagen. Tom vet att Bill tycker det är oförskämt. Men han tänker inte bry sej. Bill kommer älska Mel. Dem två kommer gå ihop bra.
"Hey" Tom ler, och ger henne en kyss. Än så länge har de gått ut på fyra dejter. Haft sex en gång. Men nej, hon är inte Toms flickvän.
"Mmh det luktar gott."
Mel är klädd i en blommig tunika med vita leggins till. Hennes röda hår är ruffsigt och hon är helt osminkad. Fransarna är bruna. Men inte svarta. Hon behöver faktist inte mycket smink, inte alls egentligen.
Bill skyndar ut i hallen, och Tom vill inget annat med att skjuta sej själv med en revolver då han får syn på sin bror. Bill har på sej ett vitt förkläde med bröst på och texten "wanna taste" över.
"Gud Bill ta av dej det där!"
"Är det jag eller du som har det på mej?"
"Är det jag eller du som skäms för det!"
Bill ger sin bror fingret och går sedan in i köket igen. Tom skakar bara på huvudet emot Mel, och går in han med.
"Så, riset borde vara klart vilken minut som helst. Ni kan sätta er ner" Bill ler och gör en svepande gest över bordet som är dukat med tre tellrikar på varje plats. En stor, en assiette och en sopptallrik med en rödbrun soppa i med några räkor på toppen.
"Så, till förrätt är det en tomat och fisk soppa med räkor i, varmrätt blir en curry kycklig med jordnöts sås, wookade grönsaker och ris, och till efterrätt..." Bill tvekar. "... fryst kladdkaka"
James flinar skadeglatt.
"Bill förstörde pannacottan."
"Käft med dej!"
Mel slår sej ner bredvid Tom och studerar med ett leende salladen som står framdukad i en stor glasskål, karaffen med vatten och lime i och flaskan vin. Hon stannar sedan till. Lutar sej emot Tom och viskar:
"Vad fan är det där?"
Tom skrattar.
"Bills salt och pepparkar"
Bill hör dem tydligen. för han ger Tom en sur blick.
"Okej nästa person som driver med mina pingviner får äta i tvättstugan!"
