Del 16

Som för 10 år sedan, + cigaretter.

Bilresan var näst intill outhärdlig. Flera gånger har Tom föreslått att, 'vi kan skylla på att vi åkte vilse', eller 'vi kan krocka?'. Men varken Bill eller James hade varit speciellt euntisiastiska åt hans lömska planer för att slippa en vecka i en stuga som luktade av gammal och ingrodd rök.

Nu är dem framme. Och Toms bitterhet är nu inte bara på grund av det faktum att kommer bli tvingad att spendera en hel vecka på denna Guds förglömda plats, utan även på det faktum att både Bill och James vägrat ta över ratten vid körningen. Egentligen, hade det varit planerat att dem skulle komma ungefär klockan 6. Det skulle ta 10 timmar att köra, Alltså var ursprungsplanen att de skulle åka klockan åtta ifrån sin lägenhet. Men som sagt, har planerna ändrats. Ingen av tvillingarna var kapabla att sova under natten och klockan fyra på morgonen hade dem suckat och väckt James med en blomspruta, innan de sedan packat in alla väskorna i bilen och åkt.

Klockan slår precis 3 då de rullar in på grusvägen som leder upp till den lilla timmerstugan. Bill vill komma ihåg att det var så mycket större förr. Men kanske inte? Han rycker på axlarna, och skakar liv i James som ligger och sover med huvudet emot fönsterrutan.

"Nu ska jag ha mej en öl!" Säger Tom, stänger av motorn och reser sej upp ur bilen. Han hinner inte mer än upp på veranan innan han får en iskall starköl i silverfärgad burk tryckt i ena handen av Gordon. "Precis vad jag behövde!"

Det är Simone som lurat hit dem. Tom gillar faktiskt det här stället lite. Då man väl är här, är det en avkopplande plats där man måste stå uppflugen på en stor sten för att få täckning till mobilen. Men resan till och från den lilla stugan är näst intill outhärdlig. Eftersom de inte åkte ifrån Simone och Jörg, då skulle resan inte ta mer än 1,5 timme. Men nu, då de kört ifrån Berlin så tog det lång tid.

"Hej pojkar" Fnittrar Simone och dyker upp runt hörnet. Hon har en bukett blommor i handen som hon plockat i skogsbrynet. Svarta tunna capri byxor och en blåvit tunika med skärp i midjan. Hon kramar om Bill, och stryker Tom som hastigast över håret, innan hon ger James en stor kram också. Hon vet sanningen nu. Tom berättade det ute på verandan hemma i det röda huset. Sa att han och James var tillsammans, Simone hade bara lett, och sagt att hon aldrig varit mer stolt över sin äldre son. Han visste inte om han skulle ta det som en komplimang eller något negativt i det tillfället. Men just då hade han varit så bubblande av det faktum att han nu fick kyssa James vampyrliknande hud, utan att behöva oroa sej för att Simone skulle kliva in genom dörren.

"Gick resan bra?" Gordon lägger ifrån sej jakttidningen och snör upp de sandalklädda fötterna på träbordets matta yta.

"Jodå." Bill ler nöjt. Lätt för han att säga, han sov de 80 första milen, och de resterande 6,4 milen, spenderade han med att låta som en fem åring : "När är vi framme? Är det långt kvar. Hur många gånger hinner jag räkna till hundra innan vi är framme?!"

Tom hade stannat vid en P-plats och hotat med att ställa av Bill om han inte hålt käft.

James hade sovit från det att de backat ut ifrån uppfarten till Bill skakade liv i honom. Då Tom och Bill lunchade på donken efter 37 mil hade James fått sova i bilen.

"Tala för dej själv" Tom sträcker på sej, sluter ögonen och suckar nöjt. Han öppnar sedan ögonen igen och skådar fasaden på det gamla huset. "Var det verkligen så här litet förr?" Frågar han och sträcker sej efter sin styvpappas cigarettpaket. Inte hans förstahandsval men cigaretter är cigaretter och nöden har ingen lag. Han tänder en cancer pinne och drar in nikotinet i lungorna.

"Tack.." Mumlar James och gäspar då han sätter sej ner i Toms knä, och tar cigaretten ifrårn Tom. "Jag har sovit som ett barn. Men nu har jag ont i nacken!"

De delar ut sängarna och föräldrarna insisterar på att ta bäddsoffan. I den lilla stugan finns en våningssäng. Tom får överslafen. Då han och Bill varit små och besökt stugan varje helg, hade överslafen varit hans, och undre Bills. De felstavade tjejnamnen står fortfarande kvar på sängkarmen.

Bill sover under Tom, och på det lilla loftet ligger James på en stor luffarmadrass. Tom skulle kunna rymmas där han med. Men Simone hade insisterat på att ge James så mycket plats att han nästan kände sej ensam. Sa att "Inte vill James behöva trängas där med dej"

De sitter runt bordet i slogbodan medans Gordon grillar älgen hans bror skjutit och styckat själv.

"Då Bill och Tom var små var vi här varje sommar och pojkarna..."

"Mamma snälla!" Tom blänger på henne och klöser på myggbettet på hans högra handrygg. "Inga gamla hi..."

"Äsch Tom!" Skrattar Simone och ställer fram en blommig plast tallrik med bullar som doftar kanel. "Ta för er" Hon ger dem ett leende. Bill tackar artigt nej och säger att han redan ätit så mycket och måste tänka på figuren. Tom tar tre på en gång, innan han reser sej upp för att hämta ett glas inne i stugan och i samma veva tar han även ett plastglas åt James och en vin flaska.

"Här babe" Mumlar han, kysser honom på kinden då han ställer de oeleganta glaset framför honom.

"Wow klockan är tre ska jag redan dricka?"

"Ohja" Tom ler och sätter sej ner bredvid honom.

"Så killar. Hur ligger det till i studion nu då?" Frågar Gordon, och tar en klunk öl.

"Ba.."

"Inte, prata jobb nu älskling!" Simone spänner blicken i sin man innan hon ger ifrån sej ett litet busigt fnitter. "Det är semester"

Bill tar vinflaskan ifrån James, och häller upp ett glas åt sej själv.

"Jag är så fööörbaskat trött" Suckar han.

"Hur kan dö möjligtvis vara trött, du somnade innan vi ens lämnat kvarteret!" Skrattar James och ser upp på Simone. "Är det okej om jag röker här?"

"Ohja, jodå, killarna gör ju det så mer förpeskat kan det ju inte bli" Säger Simone med ett leende. "Usch pojkar ni borde inte hålla på med sånt där skit!" Säger hon. "Ni som är så unga och har fräsha lungor."

"James lungor kan knappast vara fräsha längre!" Skrattar Tom.

"Äh käften, jag röker inte mer än någon annan" Fast han vet att det inte är sant. James rökte minst två paket per dag.

Tom flinar bara roat och smeker hans lår under bordet.

"Vi lärde oss av den bästa" Flinar Tom och nickar emot Gordon.

"Jag sa ju att dem skulle ta efter dej" Muttrar Simone, ogillande.

Efter middagen går Gordon bak för att hugga mer ved, Simone diskar upp tallrikarna ifrån middagen och killarna sätter sej i varsin trädgård stol och röker.

"Hur länge har de haft den här stugan?"

"Vi har alltid varit här. Mamma ärvde den typ av morfar tror jag." Bill drar ett bloss av sin cigarett och suckar nöjt. "Jag har fyra flaskor myggspray med mej!"

"Klokt, det kommer behövas!" Tom flinar och lägger sin hand över James. Ger honom ett hastigt leende. "Love yaa" Mimar han emot honom och tar hans glas. Smakar försitkigt på vinet. Grimagerar sedan.

"Inte din grej?" James ler och tar tillbaka plastmuggen.

"Verkligen inte min grej." Tom sköljer bort eftersmaken med sin öl och drar sedan ett bloss ifrån sin cigarett.

"Poooojkar!" Ropar Simone ner ifrån diskboden. "Tom, Bill kom och hjälp mej!"

"Bill dog just!" Ropar Bill tillbaka, innan han suckar och reser sej upp då Simone tar till med arga rösten.

"Kom och hjälp mej!"

Tom ger James resterna av sin cigg och går sedan ner emot boden.

"Vad är det?" Muttrar han och ser sej om. Han kan svära på att det var större för tio år sedan!

"Ni måste gå ner till sjön och hämta mer vatten!" Simone nickar emot den stora kastrullen som står på den lilla eldspisen.

"Jaså.." Tom suckar och tar kastrullen. Bill följer aningen motvilligt efter.

Den lilla sjön är försedd med en flytbrygga och det är Gordon som klipper gräset med jämna mellanrum för att det ska gå att vistas där nere.

"Kommer du ihåg Erika Sjöstrand?" Tom ler då han sätter sej på huk och stoppar ner kastrullen under vatten ytan. Vattnet ska kokas och silas för att bli rent, alltså gör det inget att det är skitigt just nu.

"Ohja.. Undra vad som hände med henne" Bill ler svagt. "Tror du dem bor kvar?"

"Hon var snygg."

"Har inte du en pojkvän?"

"Vad jag säger ju bara att hon vaaar snygg!" Tom ler charmigt. "Vi får fråga mamma!"

Erika hade varit Toms första kärlek. Tom hade dragit henne i håret och kallat henne dum flicka. Alltså, helt vanligt 'jag är en liten pojke som är kär i dej och det visar jag genom att verka hata dej'.

Efteråt bjuder Simone på färska jordgubbar och vaniljglass.

"Godnatt pojkar"

"Godnatt." Tom, Bill och James stämmer in i en osynkad kör. Bruset ifrån Bills eltandborste hörs och Tom suckar medans han försöker hitta en bekväm position i den alldeles för korta sängen.

Snart hörs Gordons låga brummande snarkningar, och Bills suckande ljud då han försöker få plats med sina meterlånga ben i sängen.

James ler uppifrån loftet ner på Tom.

En halvtimma senare, vågar Tom sej på att gissa att Bill och Simone sover. Gordon sover DEFINITIVT för hans snarkningar får nästan hela stugan att vibrera. Tom klättrar försiktigt ner för stegen i våningssängen.

"Seriöst Tom, inte här!" Gnyr Bill och sätter sej upp i sängen. "Vi vet att du är bra i sängen ni behöver inte knulla här då alla är här!"

"Vi ska inte knulla!" Tom kastar sin kudde på Bill och försöker sedan ta sej upp för den branta, primitiva trappen till loftet.

James ligger med ryggen emot Tom då han kommer upp. Tom kryper ljudlöst upp bakom James rygg. Kysser hans nakna axel och drar handen över hans bleka kalla arm.

"Älskling?" Viskar han prövande, och plaserar ömma kyssar upp emot James öra. "Är du vaken?"
"Hmm, nu ja" Mumlar James och ser upp på Tom. "Hej baby"

"Hej" Tom ler och ger honom en mjuk kyss på läpparna. Trots att Gordon snarkar, Bill svär, trots att oskan lurar utanför stugväggarna och trots att Tom håller på att pissa på sej, kunde han nog inte vara lyckligare i det här ögonblicket.

"Jag älskar dej Jamie"

"Jag älskar dej också Tomi"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0