Del 4

Melody är inte musikalisk

Tom släpper nycklarna i den hemskt fula skålen på hallbordet. Han nynnar lågt på hiphop låten som spelades i bilen för inte ens en minut sedan, och klänger av sej den tjocka jackan som framkallar svettfloder denna heta dag.

"Bill jaii..." Rösten stiger till toner som inte ens finns då han kastar en blick genom köksvalvet och får syn på sin bror, sittande på köksbänken med benen över James axlar. Vars ansikte är begravt emot Bills skrev.

Bill stönar. Han lutar sej bakåt och biter sej hårt i läppen då hans blick fokuseras på Tom.

"Jag.. Kan du gå.. bara.. ett par minuter?" Mumlade han besvärat.

Tom kan se James mun jobba runt om Bills stolthet. Han ser direkt bort.

"Emh ja.. ja gärna." Tom kliver direkt i skorna igen och lämnar lägenheten. Fräsht! Tom gjorde sina mackor på den där bänken. Well inte längre iallafall.

Han kör in till stan. Samma väg som han just kommit. Och sätter sej ner på en av bänkarna i stadsparken. Han stirrar intensivt på de studsande brösten på varenda kvinna som joggar förbi med iPod i öronen och endast sportbh. Försöker övertyga sej själv om att det är det han vill ha. Han vill inte ha James. Han är bara en aning tänd på honom. Det betyder inte att han är gay. Nej. Nej verkligen inte.

En ung, röd hårig tjej böjer sej ner ett par meter ifrån honom, plockar upp skitet efter sin schäfer och slänger den turkosa bajspåsen i närmaste soptunna. Hon svettas. Trots att hon bara har på sej ett par korta nötta jeans shorts och ett linne som låter den piercade naveln titta fram, så är hennes fräkniga hud blank av svett. Hon slår sej ner på bänken en eller två meter ifrån den likadana bänken som Tom sitter på.

"Sitt"

Hunden lyder hennes första order och sätter sej snällt bredvid bänken. Stackars djur. Tom kan inte föreställa sej hur den måste svettas i majdagens hetta. Hon kupar ena handen och häller lite vatten i den. Hunden slickar snällt ifrån den primitiva vattenskålen och hon fortsätter fylla på tills vattnet tar slut. Då ser hon upp, torkar handen emot låret och drar bak sin lugg.

Ansiktet är fräkningt och hon har klar blåa ögon. Smala läppar och liten näsa.

"Hej" Han ler.

"Hejsan" Hon vet inte vem han är.

"Fin hund" Det låter patetiskt. Men det är både sant, och ett bra sätt att bryta tystnade.

"Tack, hon heter Macey."

"Det måste vara varmt för de där djuren. Mina hundar vägrar nästan gå ut" Han skrattar hest. Tar upp ett cigarett paket och placerar en cigg i mungipan.

Rödtotten skrattar lågt och nickade.

"Mmhm, jag är Mel, Melody"

"Tom, inget annat än Tom."

"Well god dag Tom."

Melody flyttar sej ifrån sin bänk och sätter sej bredvid Tom. Inte så nära men inte så långt ifrån så att det ser ut som om hon är rädd för att smittas av någon överförbar sjukdom.

"Melody, som melodi?"

"Aha, men tro mej jag är inte speciellt musikalisk av mej"

Tom vet inte varför han skrattar. Det låter hur som helst bara bra och han ler emot honom. Med en mungipa.

Dem är tysta ett tag.

"Du är, [i]den[/i] Tom va?"

"Definiera ordet 'den' tack?"

Mel skrattar.

"Jag vet inte mer än att du typ.. är med i det där bandet... vad vare ni hette igen, Kina Café?"

"Tokio Hotel"

"Nästan rätt"

"Nästan ja."

"Det hörde iallafall till asien!"

"Du verkar inte lyssna på oss?"

"Min kompis, asdiggar er"

"Jag kan inte fatta att du just sa asdiggar" Tom flinar emot henne. Mel skrattar.

"Inte jag heller. Jag, lyssnar inte riktigt på sån musik."

"Inte jag heller!"

"Men du gör den?" Macey har lagt sej ner i skuggan under mänken och flåsar av värmen.

"Min bror gör den. Jag spelar bara" Han flinade kort emot henne. Hon har smilgropar på vardera sida av munnen och i öronen hänger små örhängen i form av högklackade skor.

"Okej. Jag har inte lyssnat så mycket om jag ska vara ärlig. Jag bara hummar på rätt ställe så ger sej Quinn med tiden" Hon ler och ruskar på huvudet så det röda håret flänger runt huvudet. Det är uppsatt i en tunn tunn svans men ändå hänger det mesta håret löst.

"Så, Tom vars efternamn Quinn säger arton gånger per minut men jag inte kommer ihåg just nu, varför sitter du här som en ensam, oinspererad poet?"

"Min brorsa knullar i köket och då känner man inte riktigt för att vara hemma."

"Aotj och låt mej gissa, det är din flickvän han sätter på?"

"Så illa är det faktiskt inte. Jag har ingen tjej och Bill.. sätter inte riktigt på folk, if you get it!" Bill hade ju kommit ut ur garderoben inför BRAVO för ett bra tag sedan så att han var bög, var ingen hemlighet längre.

"Oh, I see" Hon ler.

"Det är Kaulitz föresten."

"Vad?"

"Mitt efternamn?"

"Jaha!" Hon ler. "Så, Kaulitz, inte för att jag ofta raggar upp killar i parken, men du har inte lust att ta en mjukglass eller så?"

"Det skulle inte sitta illa just nu kan jag säga dej" Han ler, och fläktar med handen emot sin svettiga hals för att understyka hur hettan attakerar honom.

Tio minuter senare, efter att ha lämnat Macey i en luftkonditionerad lägenhet längst gågatan så sitter Tom och Mel på en ute servering. Dem var kloka nog att välja ett bord i skuggan av den stora eken.

"Så, vad jobbar du som?" Tom slickar bort kola såsen ifrån den blåa plastskeden.

"Jag är en fattig student som jobbar på på 7 eleven, kväller och helger och pluggar till jurist."

"Och ändå har du råd med en stor trea mitt i stan."

"Min pappa betalar den. Han och mamma, skiljde sej då jag var typ fem och det värsta han kan tänka sej att jag ska behöva bo hos henne. Han är en sån där envis gubbe som vägrar ta emot hjälp."

"Lyllo dej. Själv bjuder man sin egen morsa på en två veckors spa upplevelse på maldiverna."

"Du har väl pengar?"

"Jag antar det" Tom ler svagt. "Äh, hon är typ cool. Dock kan hon ringa mitt under en turneé och be oss sätta på oss ordentliga kläder för det kanske blir kallt." Han flinar.

"Så sött!" Mel skrattar. Tom ler, skrattar lågt och pekar emot sin mungipa.

"Du har.. lite chokladsås här" Skrattar han.

Mel torkar bort och börjar nynna med i den omgjorda versonen av Barbie girl som kommer ifrån hennes rosa touch telefon.

"Jag är en dum blondin. Ständigt kåt och fin.." Hon sneglar på bilden på displayen, ler emot Tom och svarar.

"Mmh Mel?", "Va? nej.. fan just ja. Ja, ja jag kommer. Självklart. Q jag lovar, jag kommer. Jag är lite upptagen just nu. Visst.. KÖP GODIS!" Hon skriker det sista, och stirrar sedan på telefonen. "Hon la på" Hon rycker på axlarna och ler emot Tom. "Så. Hur kommer det sej att Mr Tom Kaulitz hellre sitter på en uteservering med en främmande tjej än i en studio and makes some magic?"

"Well, för det första, så är du väl inte så främmande. Jag vet vad du heter, du har en schäfer som heter Macey. Dina föräldrar är skiljda och du är inte musikalisk. Och för det andra så.." Han ryckte på axlarna. "Är jag ledig antar jag. Vi ska egentligen vara maldiverna just nu. Men brorsan, skaffade sej en kille som inte kan följa och då ska inte Bill följa och ska inte Bill följa måste jag stanna hemma för Bill har fortfarande inte lärt sej att leva utan mej och.." Han tystnade. "Okej du får inte berätta det där!"

"Vad?"

"att jag sa att Bill hade en kille. Verkligen, inte berätta något."
"Oroa dej inte. Jag kan hålla en hemlis"

Tom ler tacksamt.

"Okej, så Ms Långstrump." Han skjuter fram sin svarta iPhone (han tog endast en svart eftersom de gånger han och Bill hade likadana saker hade Bill slarvat bort sin, tagit Toms och sagt att det var hans. Nu kunde inte Bill det! Ha!) "kan man få träffa dej igen?" Under namnet Mel får hon nu skriva in sitt mobil nummer. Vilket hon snabbt gör.

Tom är inte kär. Oh nej. Tom är inte ens intresserad. Hon är snygg, och för tillfället är Tom så fruktansvärt desperat efter en bekräftelse från ingen mindre än hans egna stolthet att han fortfarande tänder på tjejer.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0